Vårt pressmeddelande är skickat … nu då?

Sociala medier lyfts ofta fram som universalkur, ersättning för traditionell PR eller en hygienfaktor där alla måste finnas med för att ha en chans att konkurrera på lika villkor. Det är inte sant, men att ha bra koll på hur de nya kanalerna kan användas i ditt företags kommunikation är mycket värdefullt. Exponering i traditionella medier ger fortfarande mest genomslag, men vissa saker är rent av effektivare att kommunicera i sociala medier.

Sociala kanaler är inget nytt. Möten, konferenser och mässor är tillfällen att möta potentiella kunder och andra intressenter. Att nätverk och kontakter är viktigt upprepar jobbcoacher och varenda entreprenör. Twitter har beskrivits som ett digitalt mingel 24/7 fler gånger än vi orkar räkna. Öltillverkaren Heineken påpekar det hela mycket träffande i den här annonsen (texten lyder ”Heineken – Social networking since 1873″).

Mycket skiljer naturligtvis de sociala medierna från traditionella – material du publicerar på internet blir sökbart och det finns kvar väldigt länge. Bland annat.

Hur kan jag använda sociala medier för att få bredare genomslag för mitt pressmeddelande?

Några exempel:

Vi antar att budskapet redan är relevant för någon utanför ditt företags väggar, att det fått en nyhetsvärdig vinkel och att pressmeddelandet skrivits enligt konstens alla regler. Vi antar även att det redan spridits på adekvat sätt, av dig eller av din pr-byrå, till väl valda medier – med personliga kontakter, telefon, mejlutskick och så vidare. Nu då?

  1. Många journalister bevakar aktivt sociala medier. Genom att finnas på plats och publicera material i sociala medier får du ännu en träffyta för att exponera ditt budskap och väcka intresse runt det. Hitta de platser där journalisterna hittar sina idéer.
  2. Använd en tjänst som MyNewsdesk för att göra din nyhet sökbar på en plats som journalister använder för att söka nyheter, genom aktiv sökning eller genom att prenumerera på ämnen.
  3. Utveckla ditt pressmeddelande till en social mediarelease. Utnyttja webbens möjligheter att länka till rapporter, bakgrundsmaterial och relaterade artiklar. Länka gärna till material från andra källor, det stärker din trovärdighet. Lägg till illustrationer, film och annan media som är relevant för budskapet du vill förmedla. Publicera på din webbplats, blogg eller dedikerad tjänst.
  4. Använd metadata för att klassificera, beskriva och etikettera ditt material. Metadata som datum, titel, beskrivning, tydliga etiketter och så vidare gör det lättare för andra att hitta, använda och sprida ditt material. En bild vid namn IMG037.jpg någonstans på Flickr är i princip förlorad och oanvändbar utan förklarande metadata.
  5. I de sociala medierna finns ingen slutgiltig form för ditt budskap. Du kan bygga om och anpassa det efter situation, kanal och målgrupp. Ändra formen, testa att publicera vid en annan tidpunkt, anpassa innehållet, pröva en annan vinkel. Men för allt i världen, tänk på era följeslagare. Kom ihåg att på internet sker kommunikation på mottagarnas villkor. Ser de inte genast relevansen är dina läsare borta med ett klick.
  6. Och så glöm inte att pitcha till bloggare som skriver om dina frågor.

För att lyckas med din närvaro i de sociala medierna måste du bygga och underhålla ditt nätverk av följeslagare. Utan dem har du ingen publik i dina kanaler. Och även om du fått dem med på tåget är risken stor att det du säger försvinner i deras eget flöde av uppdateringar på Facebook och Twitter. Se till att ge dina följeslagare anledning att fortsätta lyssna på eget initiativ. Bygg företagets långsiktiga närvaro med personlighet och mervärde.

I de sociala medierna kan ni återta lite av makten över företagets varumärke. Du kan bevaka och delta när någon pratar om er i press, bloggar och forum. Ni kan kommentera, svara på frågor och diskutera. Men framför allt, använd de sociala medierna för att lära er mer om era kunder, medlemmar och andra intressenter. På så sätt kan ni anpassa både kommunikation, ton, vinkel, produkt  och kanske till och med er verksamhet efter vad kunder och andra intressenter vill ha. Att ge kunderna det de allra mest vill ha är den bästa sortens marknadsföring.

Webben har blivit allt mer social och många organisationer behöver strategi, inspiration och resurser för att underhålla sin webbnärvaro. En bra webbnärvaro är en aktiv webbnärvaro. Hör gärna av dig om du vill prata mer om det här. På Twitter hittar du mig som @nollpunkt.

Tidigare publicerad hos Cloudberry

Ett litet förlag på den sociala webben

Slides från min presentation för Informationsföreningens erfagrupp Sociala medier i södra kretsen den 4 februari. Inte raketforskning men hyfsat konkret, tror jag.

Jag svarar på frågor om Twitter

Inte här utan i en artikel i dagens HD. Jag var först lite tveksam till att ställa upp. Funderade runt varför och kom fram till följande.

När man talar om nya och hypeade tjänster som Twitter är det ganska vanligt att man pratar om verktygen frånkopplat innehåll – prylen blir viktigare än vad den används till. Själv ”twittrar” eller ”facebookar” jag inte.  jag underhåller nätverk, socialiserar, kommunicerar, lyssnar, bollar idéer och det händer att jag försöker marknadsföra; mig själv, saker jag gjort eller saker jag giller. Det sistnämnda funkar naturligtvis bäst.

Om någon frågar mig ”hur mycket tid lägger du på att twittra?” vill jag svara ”hur mycket tid lägger du på att prata i telefon?” eller ”hur mycket tid lägger du på att köra bil?”. Svaret gör dig inte klokare om det inte kopplas till vad du pratar om eller vart du kör. Jag avsätter inte tid för att ”telefonera” om jag inte har någon anledning att ringa upp någon.

Skaffar man sig ett nytt verktyg vill man gärna experimentera med det för att lära sig hur det fungerar, men hittar du inget att göra med det lägger du troligvis av. Skaffar du en ny hammare lägger du kanske lite tid på att hamra med den och för att lära dig spika, men det dröjer troligtvis inte länge innan du vill bygga något istället. Små barn fortsätter hamra, men för dem är inte hammaren ett verktyg att bygga saker med, den är ett föremål som låter när man slår det mot saker. Samma sak med verktyg för kommunikation, du ”twittrar” kanske några dagar men därefter återgår du till att kommunicera, kanske med ett helt nytt verktyg till ditt förfogande.

Därför gillade jag inte riktigt idén om att ställa upp som exempel på ”twittrare”.

För att fungera som exempel på twittrare i nöjesbilagan är jag nog dåligt lokalt förankrad och kanske lite för yrkesinriktad. Om jag dessutom reflekterat över att det var under NÖJE artikeln skulle publiceras hade jag nog svarat annorlunda.

HD NÖJE | Twitter är en filtrerad nöjesguide
Twitter är ett mycket bra verktyg att få tips på bra konserter i god tid för att hinna köpa biljetter. Vilken film ska jag se i kväll? Twitter vet. Du kan få snabba råd om bra och/eller billiga lunchrestauranger, eller bästa stället att ta en öl, nästan var du än befinner dig. Och sällskap av folk du känner eller som vill byta några ord med dig ändå. Jag får snabb nyhetsrapportering om ämnen som intresserar mig. Rätt folk i listan ger rätt innehåll. Man kan kalla det ett slags valfrändskap (”andlig samhörighetskänsla” säger NE). Twittra du också.

Twittertema i Helsingborgs Dagblad.

PS. I dagens HD fanns även en insändare publicerad som jag hjälpt till med. Score!