Inte här utan i en artikel i dagens HD. Jag var först lite tveksam till att ställa upp. Funderade runt varför och kom fram till följande.

När man talar om nya och hypeade tjänster som Twitter är det ganska vanligt att man pratar om verktygen frånkopplat innehåll – prylen blir viktigare än vad den används till. Själv “twittrar” eller “facebookar” jag inte.  jag underhåller nätverk, socialiserar, kommunicerar, lyssnar, bollar idéer och det händer att jag försöker marknadsföra; mig själv, saker jag gjort eller saker jag giller. Det sistnämnda funkar naturligtvis bäst.

Om någon frågar mig “hur mycket tid lägger du på att twittra?” vill jag svara “hur mycket tid lägger du på att prata i telefon?” eller “hur mycket tid lägger du på att köra bil?”. Svaret gör dig inte klokare om det inte kopplas till vad du pratar om eller vart du kör. Jag avsätter inte tid för att “telefonera” om jag inte har någon anledning att ringa upp någon.

Skaffar man sig ett nytt verktyg vill man gärna experimentera med det för att lära sig hur det fungerar, men hittar du inget att göra med det lägger du troligvis av. Skaffar du en ny hammare lägger du kanske lite tid på att hamra med den och för att lära dig spika, men det dröjer troligtvis inte länge innan du vill bygga något istället. Små barn fortsätter hamra, men för dem är inte hammaren ett verktyg att bygga saker med, den är ett föremål som låter när man slår det mot saker. Samma sak med verktyg för kommunikation, du “twittrar” kanske några dagar men därefter återgår du till att kommunicera, kanske med ett helt nytt verktyg till ditt förfogande.

Därför gillade jag inte riktigt idén om att ställa upp som exempel på “twittrare”.

För att fungera som exempel på twittrare i nöjesbilagan är jag nog dåligt lokalt förankrad och kanske lite för yrkesinriktad. Om jag dessutom reflekterat över att det var under NÖJE artikeln skulle publiceras hade jag nog svarat annorlunda.

HD NÖJE | Twitter är en filtrerad nöjesguide
Twitter är ett mycket bra verktyg att få tips på bra konserter i god tid för att hinna köpa biljetter. Vilken film ska jag se i kväll? Twitter vet. Du kan få snabba råd om bra och/eller billiga lunchrestauranger, eller bästa stället att ta en öl, nästan var du än befinner dig. Och sällskap av folk du känner eller som vill byta några ord med dig ändå. Jag får snabb nyhetsrapportering om ämnen som intresserar mig. Rätt folk i listan ger rätt innehåll. Man kan kalla det ett slags valfrändskap (“andlig samhörighetskänsla” säger NE). Twittra du också.

Twittertema i Helsingborgs Dagblad.

PS. I dagens HD fanns även en insändare publicerad som jag hjälpt till med. Score!